Jahapp....

Här sitter jag en fredag kväll och ugglar i min ensamhet och tycker synd om mig själv. O hur patetiskt är inte de egentligen. Men men de får man lov o göra ibland eller?
Det har gått en tid nu men vet fortfarande varken ut eller in, vet att jag e helt hopplös o värdelös, men jag vet inte. Allt e så svårt, jobbig och ja jag vet inte, alla ord som är negativa är detta o de e en del.
Det är svårt o förstå allting ibland oxå,kan inte läsa tankar, kan inte se igenom, kan inte veta vad som vill ha sagt, det är mycke som man vill kunna göra, men som man inte kan göra. Tänk om man hade kunnat trolla, trolla bort en för en stund, långt långt långt bort o sen komma tillbaka igen när man själv hade velat, o allt hade varit så mycket lättare.
Men tyvärr så lever vi inte e en sån värld, då hade allt varit för lätt o vi hade inte haft några motgångar, o då hade livet inte gett något av de. Man lär sig av sina misstag, de e väl så?
Men man får göra sitt bästa av det negativa som man gör sitt bästa av de positiva, fast de inte alltid är så lätt måste man göra de. Får bita i det sura äpplet, dra sig i kragen, ta ut tummen ur handen o tänka på vad som är rätt o fel,sant o falskt,positivt o negativt ja allt.
Men det är bara en person som vet allt de, och det är du själv ingen annan. Man ska inte lyssna på vad andra har o säga, fast nästan alla gör de. O vad folk tycker ska man helt enkelt skita i, det blir bara pannkaka av allt.
Så lyssna på dig själv, på ditt hjärta, på vad du vill o hur du vill ha de!
Det är lättare sagt än gjort, jag vet!

Och här sitter jag o har predikat om allt de man ska göra o inte göra, o vet egentligen ingenting själv Men Som sagt det är lättare sagt än gjort!
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0